Hej! Vi är i begrepp att köpa en valp med föräldrar som är blandras i flera led. Jag har hört att det bästa är en valp från första ledet. Hur är det med detta?
Hej,
Du ställer en fråga som det finns många olika åsikter om. Det sägs ofta att blandraser i första ledet är friskare. Många uttalar kategoriskt att man möjligtvis kan stäcka sig till att para två rasrasiga hundar av olika ras, men därefter ska man absolut inte avla vidare. Vi kan inte hålla med om detta – frågan är en mer komplicerad än så.
Det sägs ofta att en blandras i första ledet är friskare eftersom nedärvda fel ”späds ut” när man korsar två raser. Detta är vilseledande. Det är faktiskt så att om man tar valpar på två hundar av olika ras som båda har höftledsproblem får man antagligen också en blandrashund med höftledsbekymmer – trots att det då är en blandras i första led.
Om man däremot blandar två raser som inte har samma fel i respektive ras kan det eventuellt stämma att man får en friskare hund i första ledet. Men detta är också en sanning med modifikation eftersom det kan vara svårt att i förväg fastställa vilka dolda fel/anlag som just de individer som man parar bär på.
Den största fördelen med att köpa en blandras där du enbart har två raser (en ras från tiken och en från hanen) är att du mer vet vad du får. Du kan slå upp och läsa om de båda raserna i hundböcker, du kan fundera på om dessa två raser har egenskaper som passar dig/din familj/dina intressen.
Den största nackdelen med att köpa en blandras där det är betydligt fler raser inblandade är således att det kan vara svårt att veta vilka egenskaper som slår igenom och vilken typ av hund du egentligen får. En hund som t.ex. till 1/8 är tax men till 7/8 består av sällskapsraser kan visa sig vara en riktigt vass jakthund trots att den ser ut som en av sällskapshundsraserna.
Hundens egenskaper/temperament är något av det viktigaste att tänka på när man skaffar hund. En hund som behöver 4 riktiga långpromenader och mycket mental stimulans/arbete blir ingen trevlig hund om den mest förväntas ligga framför brasan därhemma. Så detta med hundens egenskaper är en mycket viktig faktor att beakta när du ska välja hund.
Så sammanfattingsvis… Det viktigast är att beakta vilka individer som paras. Är det friska och trevliga hundar som har bra temperament och fungerar väl i sina familjer så är sannolikheten stor att de får trevliga valpar. Man ska komma ihåg att det är vi människor som valt att dela in hundarna i raser. Om man blandar olika hundraser så blir det inga renrasig hundar, men det blir faktiskt hundar ändå!
Som du ser på denna hemsida under Hundbilder finns det massor av bra blandraser här i Sverige som är både andra, tredje, ja kanske fjärde eller femte generationen blandras. Risken att blandrashundar är behäftade med fel finns ju, men den risken finns faktiskt också om du köper en renrasig hund. Man kan aldrig garantera att man får en 100% frisk och perfekt hund. Vissa väljer dock att försäkra sina valpkullar mot dolda fel och då kan du få ekonomisk ersättning, men du kan aldrig få garanti om en helt frisk hund. Hundar är precis som vi människor behäftade med lite skavanker och fel och brister.
Så vår uppfattning är att det faktiskt är helt ok att köpa en blandras av andra eller tredje generationen. Dock är det viktigt att använda sitt sunda förnuft, att se hur föräldrarna till valpen ser ut, att få valpen veterinärbesiktigad innan köp osv. och att undvika hundskojare som säljer vanskötta hundar. Sen är det också upp till dig som ny ägare att förvalta – att ge valpen en bra uppfostran för att få en lycklig och trevlig hund! Som vi alla vet är det ju en fråga både om arv och miljö.
Lycka till med er nya blandras!
Vänliga hälsningar
Webmaster
Blandras.se